Så kallade djurvänner

Jag satt och läste min kära roomie Madeleines blogg där hon skrev om djurräddningsprogram på TV. Det slog mig att jag säkert aldrig har sett ett helt avsnitt av något sådant program, precis som med andra naturprogram som involverar djur. Det intresserar mig inte alls. Kanske folk tror att man som vegan måste älska alla djur. Visst jag älskar mina katter och jag kan tycka många djur är väldigt trevliga att umgås med men rent generellt skulle jag nog inte kalla mig någon större djurvän. Förutom i den bemärkelsen att jag inte äter upp dom. Det är märkligt att människor kan påstå att de älskar djur och sen ändå stötta dessa brutala massmord som slakt innebär. Men samtidigt är inte jag särskilt tokig i djur och väljer att inte bidra till djurutnyttjandet. Kanske för att det inte handlar "djur", som någon sorts motsats till människan utan om liv. Man har bara rätt att döda i självförsvar, när man på något sätt är beroende av denna individs död för att överleva. Det kan vara så att man bli attackerad och försvarar sig, eller som i rovdjurens fall att man är beroende av individen som föda. Djur har inte förmågan att resonera så här eller känna empati, men vi har det. Vi har tagit makten i världen och makt kräver ansvar.